Vad är tarmcancer

Vad är tjock- och ändtarmscancer?

Tjock- och ändtarmscancer är den tredje vanligaste tumörsjukdomen i Sverige och varje år insjuknar ca 5 700 personer. Tjocktarmscancer är något vanligare hos kvinnor medan ändtarmscancer är något vanligare hos män. Ungefär hälften av alla som får tarmcancer är äldre än 75 år.

Den allra viktigaste åtgärden för att minska dödligheten är att upptäcka tumören i tidigt skede. De flesta tumörer som upptäcks tidigt, när tumören enbart växer i tarmväggen, kan botas genom operation. Om tumören upptäcks senare och har en mer avancerad sjukdom, med spridning till omgivande lymfkörtlar, sjunker andelen botade patienter. Om spridning skett till andra organ är chansen till bot ännu lägre men det finns goda möjligheter att förlänga livet och lindra symptom. Chansen till bot är därför starkt kopplad till tumörens stadium. Tjock- och ändtarmscancer brukar delas in i fyra olika stadier.

Stadium I – tumören är begränsad till tarmväggen
Stadium II – tumören har vuxit igenom tarmväggen
Stadium III – tumören har spridits till tarmnära lymfkörtlar
Stadium IV – tumören har vuxit över till organen intill tarmen eller spridit sig och bildat metastaser (dottertumörer) i andra delar av kroppen

Uppkomst

En cancer kan uppstå i vilket organ som helst i kroppen och karaktäriseras som en sjukdom som uppstår när celldelningen är utom all kontroll (onormal celldelning). I normala fall delar sig celler på ett ordnat och kontrollerat sätt. Om denna process blir okontrollerad fortsätter cellerna att dela sig ohämmat och det kan utvecklas en tumör.

En cancer på sin ursprungliga plats kallas en primärtumör. När en cancer sprider sig till andra delar av kroppen kallas det att tumören metastaserar, skickar dottertumörer. I det här skedet kallas sjukdomen metastaserande. Det namn som en cancer ges avspeglar vanligtvis den plats där primärtumören sitter. Detta innebär att tjock- och ändtarmscancer uppkommer i tjock- eller ändtarmen (primärtumören) och om cancern spridit sig till andra delar av kroppen, kallas det metastaserande tjock- och ändtarmscancer. Det vanligaste stället som en tumör från tjock- och ändtarmen skickar metastaser är till levern (levermetastaser), lungorna (lungmetastaser) och/eller till bukhinnan. Andra organ kan också bli drabbade men det är ovanligt.

Utvecklingen av tarmcancer är en process som oftast tar minst tio år. En tumör i tarmen börjar i regel som en polyp av varierande utseende. Polyper är en utväxt från tarmens slemhinna och är vanligt förekommande, men det är bara ca 5% som utvecklas till cancer. Vid 50-års ålder har hälften av alla svenskar polyper i tarmen där ca 25% är av sådan sort att den kan övergå till cancer. När en cancer börjat växa kan den sprida sig genom tarmväggen till angränsande lymfkörtlar och även till andra delar av kroppen, där lever och lungor är vanligast.

Hur uppstår metastaser?

Precis som normala celler behöver cancerceller tillflöde av blod, för att få syre och näringsämnen, för att kunna överleva. När en tumör växer, kan den tränga in i närliggande små blodkärl eller lymfkärl, och med hjälp av blodbanan eller lymfkärlssystemet kan tumörceller transporteras till andra delar av kroppen där de börjar växa till nya tumörer, dvs metastaser. Orsaken till att metastaser av tjock- och ändtarmscancer framförallt bildas i levern eller lungorna beror på att blodet från tjocktarmen först går via levern och ibland lungorna innan det går ut i kroppen.
En del av blodet från nedersta delen av ändtarmen passerar inte levern utan går direkt till hjärtat och lungorna. Därför är lungmetastaser relativt vanliga vid ändtarmscancer.

Anatomi

Klicka på bilden för att se en större version

Den mat vi äter bearbetas genom matsmältningskanalen där tjock- och ändtarmen är en del. I tunntarmen tas de flesta näringsämnen upp innan resten rinner vidare till tjocktarmen. I tjocktarmen absorberas vattnet upp så att den flytande födan blir fastare (avföring). Musklerna i tarmväggen bearbetar tarminnehållet och transporterar det mot ändtarmen.

Tjocktarmen är ca 1,5 meter lång och ligger som en båge i buken. Den kan delas in i fyra partier; den högra uppåtstigande, den tvärgående som går tvärs över till vänstra sidan, den vänstra nedåtgående delen samt den S-formiga tjocktarmen som övergår i ändtarmen. Ändtarmen är ca 15 cm lång och mynnar ut i analkanalen. Omkring 1/3 av alla tumörer i tjock- och ändtarmen är belägna i ändtarmen och 2/3 i tjocktarmen.

Sjukdomstecken

Tidiga tecken av tjock- ändtarmscancer är diffusa symptom som kan ha andra orsaker än cancer. Det är vanligt att symptomen kommer smygande och kan vara svåra att upptäcka. Detta gör att många söker hjälp sent. Vissa symptom påminner dessutom om hemorrojder vilket gör att många tyvärr tar lätt på dem.
De vanligaste symptomen är

• Blod i avföringen, ljust eller mörkare (levrat)
• Ändrade avföringsvanor – diarré, förstoppning eller täta trängningar
• Slembildning
• Smärta
• Uppkördhetskänsla
• Trötthet

En blödning i tarmen innebär att det till en början sipprar ut mycket lite blod och avföringen blir inte alltid röd. Är avföringen istället svart betyder det nästan alltid på att blödningskällan sitter i magsäcken och beror på att det järn som finns i blodet ombildas till bland annat järnsulfid när det kommer i kontakt med det sura magsäcksinnehållet. Detta tecken talar mer för ett magsår, men har man tecken på blödning från tarmen skall man alltid kontakta läkare.
Ett mycket viktigt symptom är förändring i avföringsvanorna vilket inte alltid är så lätt att värdera själv. Många patienter upplever det pinsamt att prata ”bajs” med sin doktor, men har man problem med sin tarm måsta man våga ta upp det med sin läkare. Hos ca 1/4 av de som får tjocktarmscancer upptäcks tumören vid akutbesök för tarmvred, kraftig blödning eller att tarmen har brustit. Det är ovanligt att ändtarmscancer upptäcks på detta sätt.

Risker

Orsaken till tarmcancer är inte helt känd, men mycket talar för att kosten och andra levnadsvanor har betydelse för uppkomsten. Man har bland annat sett att antal insjuknande personer med tjock- och ändtarmscancer är högre i de länder som har högt intag av kött och fett och lägre i de länder där kosten består av mer fibrer, grönsaker och frukt. Det pågår forskning inom detta område för att klargöra eventuella samband. Med dagens kunskap kan man konstatera att ökad mängd frukt och grönsaker är kopplat till mindre risk för cancer i tjock- och ändtarmen, liksom daglig fysisk aktivitet. Rökning däremot ökar risken. Acetylsalicylsyra liksom andra antiinflammatoriska läkemedel verkar också ha en skyddande inverkan på tarmens slemhinna och därmed ge ett skydd mot tjocktarmscancer. Detta har uppdagats genom att man noterat låg förekomst av denna cancerform bland patienter som behandlats med dessa läkemedel, till exempel reumatiker.